tisdag 13 januari 2009

Jag glömde vakna...

Ja sug på det lite... Jag glömde vakna... Alltså... hur går det till???? Hur kan man glömma att vakna???? Jag ska förklara...
När jag hämtade Tova på skolan idag så sprang jag på en av hennes lärare som jag känner lite ytligt även privat. Vi bytte ett par ord och då berättade han att Tova hade kommit halvspringades till skolan idag med andan i halsen och han hade sett henne. Han hade frågat henne om hon var sen idag och hon hade svarat: -Nej, jag glömde vakna.
Han skrattade gott åt det och jag var tvungen att tänka till två sekunder innan jag insåg det komiska i det hela. Hur fasen kan man glömma att vakna?!?!? =) Ja hon är allt för rolig ibland lilla Tova... Glömma att vakna... undrar om hon tänker glömma att vakna i mon me???

Måste även få berätta om en elev på jobbet. Hon har inte varit i Sverige särskilt länge och har lite bekymmer med språket. Hon gör sig absolut förstådd, men det blir tokigt ibland... Hon satt med ett klurigt pussel och ville bara göra färdigt innan vi skulle gå o äta. Dessvärre rann tiden iväg och hon hann inte. Hela tiden med glimten i ögat sa hon att hon kunde bara inte gå o äta innan hon fått ihop det där jäkla pusslet. Till slut var vi ju tvungna att gå iaf och jag tog pusslet och sa att hon får fortsätta efter lunchrasten. Hon bet ihop med ett åååhhhhh och gick. När jag kom ifatt henne så säger hon till mig: Jag blir tokig på det där pusslet. Det går mig på nerven!!!! Vi skrattade båda två åt vad hon sa men av olika anledningar. Hon skrattade åt uttrycket som hon tydligen fått lära sig under dagen, och samtidigt var hon mycket stolt över att kunna använda det. När jag sedan förklarar för henne att det heter nerverna så ska hon rätta till sig själv men säger exakt samma sak en gång till. Då trodde jag att jag skulle bryta ihop. Hon försökte en tredje gång och fick det rätt. Och då blev det riktigt med betoning på nerveNNNNAAAAAA. Ja jisses vad hon är rolig måste jag ju få säga.

I övrigt så har vi varit i solberga idag och dansat ut julen. Melvin ville inte vara med utan gallskrek... Vet inte varför men jag skulle tro att ljudet från dragspelet blev för högt när vi var så nära granen, för det gick bra att stå en bit ifrån. Han som spelade dragspel stod nämligen precis vid granen mitt i ringen och spelade. Men vi stod o sjöng och dansade lite för oss själva. Men det uppskattades inte riktigt de heller... jäkla unge =) Här gör man sig till o sjunger o dansar o han tjuter... Det jäkligaste är att han tystnade när jag tystnade... Say no more!!!! =) Efter ett tag så varsångerna slut och han som spelade började prata om att tomten säkert skulle komma... Alla barnen blev överförtjsuta... eller nästan alla... INTE melvin förstås. Han som precis hade släppt mig för att gå ner på marken vart livrädd när de nämde tomten och hoppas tillbaks till min famn... Det pinsammaste var att tomten var tydlgien beställd till typ halvsex o så mycket var ju inte klockan än så den stackars dragspelsmannen fick improvisera och sjunga lite till... han skötte det hela skitsnyggt men det är nog inte var gång man sjunger tipp tapp TVÅ gånger när man dansar ut julen... =). Eftersom han är en kristen person som arbetar inom kyrkan passade han på att dra en jesus-sång oxå. Men barnen hade inget emot det verkade det som. De hakade på. Och till slut kom ju tomten!!! Till alla barns förtjusning... utom melvin då. Han kröp nästan UNDER min jacka när han fick syn på tomten och började stortjuta. Vi backade typ 10 meter ifrån tomten och då gick det bra. Melvin lugnade sig och till sltu kunde faktistk vi smyga försiktigt fram och få en godispåse av tomten. *hurra* Men det först EFTER att han sett att de andra barnen fick en påse och han var övertygad om att tomten visst var snäll... Jisses vad vi vuxna ställer till med ibland... =) För det är ju faktiskt vi som styr upp det här med tomte o grejer och det är ju inte alls alla barn som gillar det, men nog fasen utsätter vi de stackars liven för den där otäcka tomten ändå!!! Och inte ger vi oss förrän barnen håller med oss om att tomten faktiskt är snäll. Tänk om vi skulle utsätta alla spindelrädda männsiskor för spindlar och gång på gång säga till de att spindlar är snälla, de är inte farliga, kom nu... Hur bra skulle det gå?????

Nu är det dags att lägga barn nr 3. Two down, one to go... =) Sen är det bara jag!!!!!! Eller nja... johan kommer väl snart från jobbet så den egentiden sket sig nog...

Ja, ja, jag har ju hela livet på mig...

Bye bye

1 kommentar:

  1. Ja har ju visst bloggat idag hänger du inte med eller;-)/malin

    SvaraRadera