måndag 1 februari 2010

På allvar?

Ska de vara så svårt att få en morot till kaffet? Först trodde jag det var ett skämt men icke. Först tog ja det för va de va, men sen vart jag faktistk irriterad! Så här e de...


På jobbet fikar vi alltid mellan 10 - 10.30. Vi har vår skola i en källarlokal och inga möjligheter att göra eget kaffe, det finns helt enkelt inget utrymme för det. Så avdelningen som ligger i samma hus två trappor upp gör fika åt oss och kommer ner med det. Oftast har vi alla elever i skolan, men med jämna mellanrum är det en elev uppe på avdelningen som då följer med ner till skolan och fikar. Vi har till fikat kaffe, saft och frukt. Eftersom vi inte har något slags kök nere hos oss så måste man bära med muggar från avdelningen oxå. vi har en bra diksmaskin på avdelningen som gör diskjobbet efteråt, men som sagt, fikat måste bäras upp och ner... Eftersom jag inte äter frukt för tillfället så skalade jag mig förra veckan en morot till kaffet istället. Eleverna fick syn på detta och ville gärna oxå ha morot. Så självklart ber jag dagen efter att få ner morot till fikat då jag tycker det är ett alldeles utmärkt komplement till frukt. Inga problem, morot kom ner, skalad och skuren i lagom bitar. Vi knaprade morötter allihopa som aldrig förr och alla var glada och nöjda. Så vi fortsatte att be om morot och varenda dag har det kommit med morot ner till fikat. Det är ju inte alltid samma behandlingsassistent dag efter dag så en del har blivit lite förvånade men givetvis har dom ställt upp på att skala morot och ta med ner... TRODDE JAG!!! Tills idag... när jag är på väg hem söker min chef upp mig och talar om för mig att avdelningspersonalen tycker det är bökigt att ta med morot ner till fikat och ifrågasätter om vi verkligen behöver det till fikat... Hon säger även att det är helt okej med morot till fikat men att det isf får bli till trefikat som är på avdelninge så man slipper bära morötter ner till skolan vid 10 fikat! WHAT?!?!?!? Skämtar hon eller?!?!? Nej nej... det var så, precis som hon sa... Jag förklarade då exakt hur det hela hade gått till att jag hade knaprat på en morot en dag och att eleverna hade eftrerfrågat det och att jag tycker det är en utmärkt ide. Det höll hon visserlien med om, men eftersom det är bökigt för behandlingsassistenterna så blir det nog itne så... MEN HERRE GUD!!! På allvar? Ska de va så svårt att få morot till fikat? Är det vekrigen så himla jobbigt att skala 5 morötter och dela i bitar, lägga i en plastpåse och ta med ner NÄR MAN ÄNDÅ SKA GÅ NER MED ALLT ANNAT!?!?!?!? Ju mer ja tänkte på de här när ja åkte hem desto mer irriterad vart jag. Men visst, jag kan skala min egen morot på morgonen och ta med ner så slipper man. Men herregud!! Vilka problem det finns här i världen... Va ska man säga?!?!? De e ju tur att det inte är stora katastrofer som sker här i världen eller att barn svälter eller att vi sakta men säkert håller på att förstöra vår jord så vi har tid att tycka det är bökigt att skala morot... JISSES!




På återseende!!


2 kommentarer:

  1. Men shit skojar du, de är ju nästan så man själv skulle vilja ge er de där jäkla morötterna. Får la posta några imorgon så har ni dem på torsdag;-)

    SvaraRadera
  2. låter som en helt vanlig dag på mitt jobb, det handlar dock inte om morötter... därav min utskällning på chefen

    SvaraRadera